Nu sitter man här och vet inte mer vad bort betyder. Hem har fortfarande en brinnande stark mening. Men bort. Hemma bra men borta bäst. Eller hur var det egentligen. Jag vet att jag har öppnat boken om mitt liv. Jag har läst ett kapitell eller två. Men vad kommer sen. Det handlar kanske mer om vad jag vill ska komma sen. Vill jag ha något att se tillbaka på när jag är gammal och grå. Det är klart som tusen att jag vill. Men då måste jag också se mer. Leva mer eller uppleva mer, jag vet igen skillnad men den finns nog. Jag har kommit på hur man lever och vad som gör skillnad för mig. I hjärtat och i själen. Jag kommer altid minnas vad som är hem för mig, och hur hem är, vart jag än är i världen. För det har jag lovat mig själv, att när denna resa är över så ska det påbörjas en annan. Inom det närmaste kapitlet i mitt liv. För vem vågar bryta något som man har lovat sig själv?